Fötterna på fotbollsgalan!

Sitter och tittar på fotbollsgalan på TV 4. Jag ser vackra ansikten, fina kostymer och dyrt porslin.
Men om vi istället hade haft en kamera under bordet, utan skor, utan sockor, då hade tittarna bytt kanal, eller dragit en spya på soffbordet omedelbart.
Varför? Jo, en fotbollspelares fötter ser för jävliga ut.
Jag har sett  allsvenska fötter i tio år, det är tio år för mycket. När vi väljer fotbollskor inför säsongen, då väljer vi inte de som är skönast. Vi väljer de som sitter tightast. Efter några veckor när vi sprungit in skorna, först då kan vi börja leva.
Jag har sett spelare med död hud under fötterna. Blånaglar, vilket gjort att naglarna slutat växa sedan år tillbaka. Jag är en av dem. Mina växer bara på höjden. Jag har sett en Emil Jensen med fotsvamp. Jag har mått illa av att se Dusan Djuric i badtofflor.

Vart vi än går har vi ilägg i skorna, precis som vilken pensionär som helst.
-Det är bra för era fötter, säger sjukgymnasterna.
När jag åker till Thailand på semester ska jag direkt sätta mig på något pedikyrställe och göra en "extreme footmakeover".
Nu kan de tyvärr inte operera mina fötter i Thailand. Det hade varit det bästa. Mina problem med mina fotvalv kommer jag ha kvar även när jag kommer hem.
De höga valven gör att jag får plats med 209 kr i mynt. En bra dag får jag även plats med en glödlampa.

Min broskutgjutning som jag har kvar sedan jag bröt foten 1997 kommer jag fortfarande ha kvar. Att benbrottet inte klarar minusgrader, att jag inte kan gå i höga kängor på vintern, att jag just det året 2007 var tvungen att gå i Birkenstock och blev nekad inträde på "Lilla Helvetet" är saker jag får leva med.
Skitsamma. Idag är jag glad att Zlatan Ibrahimovic får Guldbollen och håller sitt tal i fina sköna armani- skor.
Vad som finns under vill jag inte veta.

Emil Jensens skor på helgerna.