BK Häcken-Falkenbergs FF
Ett av mina första möten med Valhalla IP var när vi i GAIS satt ihopträngda i ett omklädningsrum med tränare Lennart Ottordahl. Det var analys av gårdagen och han "tvingade" varje spelare att säga två positiva saker om matchen, och en som vi kunde förbättra oss på. Övningen i sig låter inte märkvärdig, men bland fotbollsspelare som inte är vana att tänka kan det lätt bli problem.
Som spelare lirar du dina matcher, Ibland vinner du, ibland förlorar du. Utvärderingen lämnas gärna över till tränaren eller annat kunnigt folk.
Det blev ingen publikfest. Göteborg var kallt, blåsigt och jag hann räkna till 42 personer innan domare Strömbergsson blåste igång matchen. Speakern försökte värma igång oss med lite Beach boys i högtalarna, men det blev bara motsatt effekt- alla ville ju bara därifrån.
Inramningen var dock vacker, bakom Bobbys mål skymtade man Liseberg och på andra sidan såg man ett upplyst Nya Ullevi.
När vi gjorde 2-0 i mitten av första halvlek kunde jag inte låta bli att skrika: "de underskattar oss, nu gör vi trean", och tjoff, tjoff så hade det blivit 2-2 innan jag hann blinka.
Häcken är bland de sju bästa lagen i Sverige, därför känns vårt resultat väldigt stimulerande. Matchen slutade 3-3 och på det hela taget kändes det rättvist trots att vi inte hade något stort bollinnehav.
Två positiva saker om matchen:
1. Jag är väldigt nöjd med mina lagkamrater. De jobbar, sliter och gör sitt bästa. Tack.
Resan började egentligen förra året men nu har vi 19 raka matcher utan förlust. Kul!
2. Cliff Barnes gjorde årsdebut (wow!). Han tyckte det var skönt att vara tillbaka men efter matchen ångrade han sina "ägg och bacon-frukostar" i New York.
Två negativa saker om matchen:
1. Falkenbergs FF bjuder oss på "schampo" efter varje match. Jag vet inte vad det är för skit men det måste vara det absolut billigaste som går att hitta på marknaden. Jag tappar mitt hår.
Obehagligt.
2. Häckens avbytare(!) mobbade mig för mina vita ben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar